tisdag 15 december 2015

Julgranen


Julgranarna är något som verkligen hör julen till! Här är lite fakta om hur de kom till oss och ja lite annat smått o gott :) 


Det började med en kvistad gran

Långt innan vi satte in julgranen i våra hem ställdes på många håll höga kvistade granar med endast en granruska i toppen på var sida om ytterdörren eller framför gården. 
Det var ett tecken på att julefriden hade inträtt men det var också ett skydd mot farliga makter. Detta skedde på Tomasdagen den 21 december. 

Julgranen är en tradition som tog sin början i Tyskland på 1500-talet.
Under 1600- och 1700-talet försågs granen med ljus. När granen dekoreras är olika i olika länder, i England till exempel, gör man detta i början av december. Dekorationerna varierar dessutom från plats till plats och hem till hem.
Men i de flesta granar oavsett länder så sätts dock ljus i granen, förr hade man stearinljus men idag har man gått över till elektriska. Lite mindre brandrisk med dom.... Likaså är färgade glas och plastkulor vanliga.

Den första svenska julgranen som vi känner till, fanns 1741 på Stora Sundby i Södermanland, hos familjen Wrede-Sparre och den var dekorerad med saffranskringlor.
Först efter 1800-talets mitt började den förekomma mera allmänt. De tidigaste julgranarna var ofta små och ställdes på bord eller hängdes i taket.
De började - liksom julklappsseden - hos högre ståndsfolk i städerna och på landsbygden.

Den nordiska utomhusgranen.... 

De första julgranarna i Skandinavien var utomhusgranar. Seden med
utomhusgranen är gammal och hade ursprungligen någon typ av magisk betydelse, som skydd mot ondska makter i samband med mörkret kring midvintern (går att läsa om i mitt Lucia-inlägg)
Oftast barkades och kvistades granen nedifrån så att endast övre hälften av grenarna var kvar. Därefter placerade man dom på gårdens taknock eller gavel, på en hög stång eller på vardera sida om gårdens dörr. De kvistarna som man tog bort la man utanför ingången som en slags dörrmatta, en sed
som fortfarande lever kvar än idag, men förr la man dom utanför ingången för att hålla gengångare och spöken borta. Det sades att gengångarna gick barfota och då var det ju givetvis smärtsamt för dem att vandra över en massa vassa barr. Inne i stugan la man ut halm på golvet, kul att städa rent där sen.... man kunde även strö ut granris på golvet för att rummet skulle få en ren och fräsch doft.  
Utomhusgranarna kunde oxå placeras på en synlig plats i en trefot, vilket fortfarande förekommer i t.ex. Dalarna.

Seden att resa kommunala utomhusgranar slog igenom 1920. 

Granen flyttar in.... 


Seden med inomhusgranen dök upp i Tyskland under 1400-1500-talet. När inomhusgranen först dök upp i Sverige var den bara en i mängden av
dekorationer gjorda av levande kvistar, men med tiden kom den tyska nymodigheten att dominera. 
Den första rapporterade inomhusgranen i Sverige är från 1741, men de dröjde innan seden seden spred sig utanför godsen och herrgårdarna. Först kring 1900-talet hade den puttat bort de äldre mer bondska trädprydnaderna.
Äldre tiders julgranar var oftast små och var placerade i en kruka eller på ett bord om stugan var trång. Även i förmögna familjer kunde man ha en gran stående på bordet, det var speciellt vanligt i Tyskland.
I  små låga stugor med trångt om utrymme hängdes den till o med i taket, hade man rymligt var julgranen hög och stod i en julgransfot på golvet och nådde ända upp till taket.

De första svenska inomhusgranarna var i allmänhet dekorerade med levande ljus 
och godsaker som frukt och konfekt. Man hade vanligtvis äpplen i granen som tyngde ner grenarna som ljusen satt på så att de skulle sitta rakare. Dock inte i de fattigaste hemmen, där tog man potatis istället för äpplen som lindades in i silkespapper och fick således tjänstgöra som äpplen som hängdes upp i granen. Detta gladde små barnaögon.
Annorlunda var det med julgranen i ett rikt och välbärgat hem. Granen ingick som en del i inredningen och visade herrskapets estetiska sinne och dyrbara smak. De fick som idag sin inspiration, smak och tips från böcker och tidningar. Här fanns den brokiga granen med tyska prydnader i form av glaskulor, istappar, påsar, korgar och strutar med godis, leksaker, flaggor och en mängd fina bokmärkesänglar. Men det dög inte med bara köpta saker, man skulle göra sitt eget, vilket var en dygd i en borgerlig familj.

Det blev dock allt vanligare att familjerna började tillverka sina egna prydnader i papper. Halmslöjd hade dock förekommit i samband med jul, långt innan papper blev allmänt tillgängligt.
I början av 1900-talet hade det blivit en allmän sed att hänga girlanger med svenska flaggan i papper samt med en nål sätta svenska pappersflaggor i toppen på de största grenarna. Girlanger med blandade pappersflaggor från de nordiska länderna var också vanliga.
Från åren kring 1880 fanns det färdiga prydnader i de större svenska städerna, vanliga julgransdekorationer var bl.a. pappershjärtan, röda vinteräpplen, halmslöjd, kristyr, smällkarameller och glaskulor importerade från Tyskland.

Olika julgranar i Sverige idag... 

I Sverige skaffar de flesta familjerna sig sina julgranar genom att köpa dem av
julgransförsäljare som brukar stå utanför stormarknader och på allmänna platser från början av december. Ofta är det idrottsföreningar och andra sällskap som står för försäljningen och därmed skaffar sig ett tillskott till kassan. 
De flesta julgranar som säljs är rödgranar, men även silvergran och andra ädelgranar förekommer i sortimenten. Ädelgranar är samlingsnamnet för kungsgran, blågran och silvergran, de doftar inte lika mycket gran men barrar desto mindre. 
Priset på granen beror på vilken sort och storlek.
  • Blågranar kan lukta katturin så den får man passa sig lite med. 
  • Rödgranen eller svensk/norsk gran doftar julafton, barr och kåda. 80% av de 3 miljoner svenska granar som såldes 2009 var av sorten rödgran. 
  • Silvergranen är en odlad prydnadsgran i ädelgransläktet. Barren är drygt 1½-3 cm långa, med en mörkgrön ovansida och på undersidan svagt silverfärgade ränder. 
  • Kungsgran, eller Nordmansgranen (eller Disneygran) som den också kan kallas, har mer inslag av citrusdoft och har blivit mer och mer populär. Dessa barrar inte alls. De flesta kungsgranar som säljs som julgranar i Sverige importeras från odlingar i Danmark. 
  • Lasiocarpa som är en liknande ädelgran doftar lite lime. 
  • Ädelgran är särskilt lämplig för allergiker och var den ursprungliga julgranen i Tyskland. 
2010 och 2011 uppskattades var femte julgran i Sverige vara stulen. 
Men det kan jag ändå tycka är lite mysigt med julen, att plumsa ut i skogen med familjen genom all snö, välja en gran som man gillar och hugga den. Och sedan sitta o fika med varm choklad alt glögg i snön. 
Förstår att man måste ju självklart fråga markägaren först men det blir ju en
mysig jultradition med hela familjen.
Än så länge så tillhör vi dock den skaran som åker och köper vår gran...  

Vi använder ca 3 miljoner julgranar varje år, de flesta av dom (2,8 miljoner) är svenskodlade, resten importeras främst från Danmark. 

Plastgran...

En annan gran som kommer mer och mer är plastgranen, den kommer dock inte in i vårt hem! 
Plastgranarna började komma mer och mer från slutet av 1980-talet och de har på många håll tyvärr ersatt de traditionella julgranarna. 
Eftersom de är bra för allergiker, de behöver inte vattnas och de barrar inte lika mycket så har de blivit mer vanliga på ställen som arbetsplatser, förskolor och skolor. 
Plastgranarna är i regel något mindre än riktiga julgranar och på senare år har de börjat dyka upp i alla möjliga olika färger såsom rosa, ljusblått, vita och till och med svarta. 
En fördel med plastgranen är att den enkelt kan plockas isär och förvaras i en kartong mellan jularna. 

Julgransprydnader

Enklare granar kläddes förr med ätliga prydnader såsom russin, nötter och pepparkaksfigurer. Stora marknadskarameller hängdes gärna i de lite större granarna och hemtillverkade girlanger av silkespapper nådde från toppen till nedersta grenen. Hade man råd köpte man glittergirlanger och flaggor.
En fattig familj däremot kanske bara hade råd med små papperstussar av brunt omslagspapper. 
  • Stjärnan - en större prydnad som sitter i granens topp och som påminner om stjärnan ovanför Betlehem. 
  • Spira - en spetsig blank prydnad, fungerar som ett alternativ till stjärnan. 
  • Elektrisk ljusslinga - med lampor som i Sverige efterliknar vita stearinljus. Av elektroniska skäl är antalet lampor i en slinga oftast 16 stycken. Ett vanligt julproblem är att man på grund av något elektriskt fel inte lyckas få slingan att lysa...
    Numera är det mer och mer vanligt att man har ljusslingor i olika varianter, storlekar och färger med led-belysning och då är antalet lampor betydligt fler utan problem. 
  • Glittergirlanger - vanligast silverglänsande som ska efterlikna frost, men numera förekommer glittergirlanger i alla möjliga olika färger
  • Änglahår - tussar av ljusa textila fiber som placeras runt de elektriska ljusen.
  • Kulor - oftast röda, även om alla färger förekommer, som ska efterlikna äpplen. Men numera har man kulorna i alla möjliga olika former, figurer
    och storlekar.
    De traditionella tillverkningsländerna för julkulor är Tjeckien och Slovakien.
  • Smällkaramellen - består av ett papprör, vanligtvis en toarulle alt
    hushållsrulle, som kläs med silkespapper vars ändar fransas upp. 
  • Hjärtformad flätad korg - tillverkas av glanspapper i två olika färger som blir en korg man kan lägga godis eller nötter i. 
  • Halmfigurer - i form av stjärnor,  julbockar eller andra figurer. 
  • Änglar, tomtar och djurfigurer i plast, textil eller keramik
  • Pepparkaksfigurer - dekorerade med kristyr
  • Svenska flaggan - och andra nordiska länders flaggor var framför allt tidigare en väldigt vanlig dekoration i granen, både i form av ett flaggspel som girlanger och större flaggor i toppen.

Julen dansar ut...

Vid Tjugondedag jul den 13 januari dansas julen ut enligt traditionen, detta har i större samhällen blivit ett renhållningsproblem. 
Förr var det vanligt i städer med flervånings hyreshus att man helt enkelt slängde
ut granen genom fönstret, förhoppningsvis utan att skada fotgängare eller parkerade bilar. Granen fick sedan ligga och skräpa på gång- eller körbanan tills gaturenhållningen tog hand om den. 
Numera anses det vara en osed, och många kommuner ordnar med särskilda uppsamlingsplatser för förbrukade granar som sedan tas hand om någon inom kommunen. 

Julgransplundring...

Är en tradition som innebär att man "klär av" och "kastar ut" advents- och julsakerna, vilket oftast sker på tjugondag Knut, som infaller den 13 januari. 
Många julgransplundringar hålls dock någon närliggande dag. Den traditionella
julgranen kastas ut medans plastgranen, julgranspyntet, adventsljusstaken och mycket annat julpynt ställs undan till följande jul. 
Traditionen som kommer från Norden 1870-talet innebär att i samband med julgransplundringen så ordnas, särskilt för de mindre barnen, dans kring granen, olika lekar, rivning/uppätning av pepparkakshus, lotteri, fiskdamm och öppnande av fyllda smällkarameller, detta brukade ske både i hemmen och i förskolor, skolor och sportklubbar. 
Traditionen har sitt ursprung i att man ursprungligen hängde bland annat äpplen i granen, man plundrade alltså granen på alla dess godsaker och åt upp dessa. 

Astrid Lindgren skildrar en traditionell julgransplundring i Sverige i "Pippi Långstrump har julgransplundring" från 1979. 

Tips på skötsel av julgranen...

  1. Gör en ny snittyta på julgranen när den ska sättas ner i julgransfoten eller borra hål - Granen suger lättare vatten om den får en ny snittyta som öppnar kanalerna som leder vattnet upp i stammen.  
  2. Köp en så nyhuggen gran som möjligt - ju längre granen ligger i väntan på ett hem desto torrare hinner den tyvärr att bli. 
  3. Vänj granen gradvis vid inomhustemperaturen - Granen kan få en chock, och tappa massor med barr, om den kommer från vinterkylan rakt in i stugvärmen.
    Lite barr tappar den ändå när den kommer in men mycket mindre om temperaturskillnaden inte blir så drastisk.  
  4. Vill du ha sockerbitar i vattnet - vänta med att lägga i dem tills granen har börjat suga vatten. Det finns inget bevis på att det hjälper granen, vissa forskningsresultat visar att granarna håller dig gröna länge och till och med kan skjuta nya skott, medans andra menar att sockret i vattnet kan göra så att svampar och bakterier frodas. 
Vilken slags julgran man än väljer, stor, liten, smal, tjock, glest, tät, grenar, plastig m.m. så måste jag erkänna att julgranen doftar, känns och är verkligen jul för mig, utseendet spelar verkligen ingen roll! (ja en plastgran är inte rätt visserligen...) men en jul utan julgran är som en jul utan ljus, familj, vänner, Kalle Anka och julklappar... 

Jag är glad över att denna traditionen kom till Sverige!

Hoppas att ni alla får en underbar jul med en underbar julgran, dock så skippa de äkta ljusen o ta dagens elektriska ljus. 
Vill man ha lite sprakande ljus i granen så tänd några tomtebloss istället :) 








Inga kommentarer:

Skicka en kommentar