onsdag 7 maj 2014

Karlskronas historia

Karlskronas historia går tillbaka till 1600-talet, eller ja till 1500- talet egentligen....

1500-talet

På 1500-talet ägdes ön Trossö som är grunden för Karlskrona av en bonde vid namn Offe Månsson, men vid detta laget så var det ingen riktig stad.
Blekinge var inte heller Svenskt, det låg istället som ett gränsland mellan Sverige och Danmark så det var många danskar som höll till här fast mest på fastlandet.

1600-talet

Blekinge blev efter freden i Roskilde svenskt 1658. Sverige var då en stormakt och länderna Estland, Lettland och Finland, samt några delar av norra Tyskland var svenska.
För att kunna kontrollera sina områden använde man sig framför allt av flottan, och 1680 grundade Karl XI örlogsstaden Karlskrona som huvudbas. Det var inte ett självklart val, man hade tidigare byggt en befästning och skeppsvarv nere i Karlshamn som då kallades för Bodekull. Men Karlshamn (Bodekull) visade sig vara mindre lämplig som bas för den svenska flottan även om hamnen var perfekt som handelstrafik. Sverige behövde en sydlig örlogstad för att kunna behålla greppet om Östersjön. Efter att ha valt mellan ett antal olika platser bestämde man sig för att förlägga en örlogstad mellan öarna Wämö och Trossö i landskapets östra del.
I strävan att försvenska Blekinge och blekingarna samt att skapa mer livskraftiga städer drogs stadsrättigheterna in för de gamla militärt respektive handelspolitiskt viktiga städerna Kristianopel och Ronneby.

För att gynna handel och befolkningstillväxt i den nya staden tog kungen bort grannstädernas
stadsprivilegier. Hantverkare, borgare och köpmän från andra blekingska städer beordrades att flytta till Karlskrona. På detta sättet kunde den svenska centralmakten byta ut de danska makthavarna och istället bygga ut en ny förvaltning och administration men nya förtroendemän.

1681–82 fördes nära 1 100 båtsmän från det finska Österbotten till Blekinge; med familjer talar vi om kanske tretusen människor som tvångsförflyttades till Blekinge för att ge flottan en stabil personalförsörjning på plats nära Karlskrona.

Redan från början var avsikten att anlägga både en örlogsbas och en stad. Det behövdes ett varv för både nybyggnader och reparationer, förläggningsmöjligheter under lång tid och dessutom bostäder för flottans egna myndighet, Amiralitetskollegiet. I Karlskrona var det Hans Wachtmeister, generalguvernör över Blekinge och Kalmar län, som var flottans befälhavare och som bestämde över det lilla som återstod av amiralitetskollegiet.
Stadsplanen visar tydligt en strävan efter de klassiska idealen, rutnätsplan och strålgator. Barockens ideal med breda axelgator och tunga monumentala byggnader vid det stora torget var högsta mode och präglar också planen.
Det första utkastet från 1680 visar en stram rutnätsplan med de så typiska breda gatorna för Karlskrona. Men den bergiga terrängen, särskilt på den västra delen av ön var så svår att bemästra med ett rutnät. Terrängen medgav däremot att en gata lades ut diagonalt mot öns mitt. Strålgatorna var ett välkänt motiv för
barockens arkitekter.
Den definitiva stads- och befästningsplanen lades fram av Erik Dahlbergh och fastställdes av kunden 1683.

Örlogstaden skulle omges av en fästningsgördel. En rad bastioner planerades längs fästningslinjen, förutom på Trossö så placerades de även på Björkholmen, Stumholmen, Söderstjärna och Lindholmen.
Inseglingen skulle skyddas av befästningarna Kungholmsfort och Drottningskär. Arbetena påbörjades redan 1680.

Den fastställda planen visar att den befästa örlogshamnen och örlogsstaden delats upp enligt barockens förebilder.

  • I söder - örlogshamnen
  • I väster - en utformad hamn och kanalstadsdel för köpare och enklare bostadskvarte efter holländska förebilder.
  • I norr - borgenskapets kvarter 
  • I öster - marina försörjningsanläggningar. 
  • I östvästlig riktning - Amiralitetsgatan med bostadskvarter


  Det byggdes fästningar för att skydda flottbasen och broar för att förena Trossö med fastlandet.

I planen från 1683 så hade man även planerat en befästningsring med ett stort antal bastioner förenade av raka murverk. Dessa skulle utgöra ett effektivt försvar mot anfall från såväl sjö- som landsidan.
Men pengarna och tiden räckte tyvärr inte till.... I 1694 års plan skiljdes hamnen och varvet från den civila staden av en slutningsmur med ett flertal portar. Längs murens sträckning planerades sex större och mindre bastioner. Av dessa återstår idag Bastion Aurora på Trossös östra sida.
Bygget av slutningsmuren pågick fram till slutet på 1700-talet, men den västra delen fram till Lindholmsbron fullföljdes inte. Det var till o med så att under 1800-talet började slutningsmuren rivas och Amiralitetsslätten o området runt Amiralitetskyrkan blev efterhans tillgängliga för allmänheten. I kvarteren norr om Varvsgatan kan man se de återstående resterna av muren.

Fler och fler människor flyttade till Karlskrona och samhället utvecklades. Det blev Sveriges tredje största stad.

År 1696 tillkom den 300 meter långa repslagarbanan på Lindholmen, som är en av Karlskronas äldsta bevarade byggnader och än idag Sveriges och norra Europas längsta byggnad i trä.
Här tillverkades alla typer av tågvirke för seglande örlogsfartyg och produktionen pågick till början av 1960-talet.
Repslagarebanan har två våningar och är 300 meter (1000 fot) lång, vilket krävdes för att slå den längsta tossen.
När repslagarna skulle spinna garnen och slå repen gick de omväxlande fram- och baklänges genom hela banan.

1700-talet

Under 1700-talet så steg invånarantalet till fler än 10 000, samtidigt som Karlskronas arkitektur, skepp och försvar uppmärksammades stort i Europa. 1782-1791 var en storhetstid för den svenska marinan, detta var under ledning av Fredric Henric af Chapman. Under 1700-talet var även Karlskrona en viktig handelsstad, både när det gällde inrikes- och utrikeshandel.

1800-talet

Här började Karlskronavarvet komma efter i utvecklingen. Segelfartygen som staden använde sig av möttes nu av större industriella fartyg från andra länder, men i slutet av 1800-talet moderniserades även Sveriges flotta. Järnvägar byggdes genom Karlskrona och många industrier bildades. 1850 hade Karlskrona 14 000 invånare.
De breda gatorna som oftast kantades av låga trähus, kändes allt mer otidsenliga och ödsliga under 1800-talet. Så från 1860 planterades det en efter en med trärader och paradgatorna omvandlades till avenyer och esplanader. I tidens anda anlades oxå vid denna tiden stadens parker. Amiralitetsparken tillkom efter det att ett järnvägsspår i tunnel dragits genom Trossö för att skapa en förbindelse till örlogsbasen och varvet.

Efter en brand 1887, som drabbade kvarteren norr om Stortorget o Ronnebygatan särskilt hårt, skapades på några år en ny civil paradgata. Fasaderna är representativa, nyrenässans, nybarock och lite senare också sekelskiftets nationalromantik, och alla är rikt ornamenterade.

1900-talet

Industrialiseringen började på allvar omkring 1930 och många företag bildades i Karlskrona. I slutet på 1900-talet har framför allt IT och teknik blivit dominerade.
Karlskrona har även sedan 1998 funnits med på Världsarvslistan, som skapades 1972 av UNESCO för att skydda områden med kulturhistoriska miljöer.

Stortorget

Till stadens centrala plats, Stortorget, blev det Nicodemus Tessin den yngre 1681 som kom att designa monumentbyggnaderna. Hans förebilder inom arkitekturen var italienska vilket återspeglar sig i utformningen av kyrkorna.
I stadsplanen för Karlskrona hade kyrkor en viktig plats och det var därför de placerades på torget, de och enligt antika ideal. Hela befolkningen hade kyrkoplikt och därför behövdes stora kyrkor. 

Heliga Trefaldighets Kyrka / Tyska kyrkan

Bland borgarna som flyttade till Karlskrona fanns många tyskar och med Wachtmeister i spetsen fick de tillåtelse att bygga en egen kyrka och byggnaden har därför även kallats för Tyska kyrkan. 
Ritningarna till denna kyrkan gjordes av Tessin och även denna med italienska förebilder. 
Grundstenen till den tyska kyrkan lades av Wachtmeister 1697. Den fick namnet Heliga Trefaldighets kyrka vid invigningen 1709, men då var den ännu inte fullbodad. Träkupolen var provisorisk och portiken  mot torget saknades. Efter stadsbranden 1790 stod bara murarna kvar som ruiner. Kyrkorummet återbyggdes efter Tessins ritningar men kupolen gjordes lägre och kyrkan kunde återinvigas 1802. Det finns ritningar som visar en tvillingkyrka öster om södra Kungsgatan, ett barockmotiv som inte blev genomfört.

Fredrikskyrkan

Förebilden till stadsförsamlingens stenkyrka är tydligt italienskt, Sant Trinita dei Monti i Rom som är belägen vid Spanska trappan. Den ritades som en basilika med latinsk korsplan. Grundstenen lades inte förrens 1720, det blev fördröjt av krigshändelser och invigningen skedde 1744 i ofärdigt skick och ersatte Hedvig Eleonora kyrkan som var den första stadskyrkan (den var byggd i trä vid paradgatan Drottninggatan i hörnet av Östra Köpmansgatan. Kyrkan revs i mitten på 1700-talet men kyrkogården finns kvar idag som en liten park.)  
Vid invigningen fick den namnet Fredrikskyrkan som syftar på Kung Fredrik I. Tessins ursprungliga utformning av de båda tornen kom aldrig att genomföras. 

Stortorget har två av sina monumentalbyggnader, Fredrikskyrkan och Rådhuset, placerade på torget vilket förtar dess dimensioner. Rådhuset, troligen ritat av Thure Wennberg, stod klart 1798 och först vid denna tiden färdigställdes torget. 
I senare tid har torget kompletterats med Stadshotell, Konserthus, Stadsbibliotek, Posthus (numera vårdcentral) och militärhemmet. 
Torghandeln har genom åren i en eller annan form alltid försiggått här och står för den verkliga kontinuiteten. 

Detta va lite om hur det gick till när Karlskrona blev Karlskrona... Det har faktiskt varit ganska intressant att läsa allt jag läst om hur det gick till när Karlskrona bildades. Det finns hur mycket info som helst om detta, ha plockat lite här o lite där men ville inte ta för mycket för det orkar ingen läsa... 


2 kommentarer:

  1. Du glömde ta med hur man fick folket att flytta till Karlskrona. Att man plockade bort fönster och dörrar på husen i Ronneby för att få de att byta stad.... ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja jag letade efter en bekräftelse på att det verkligen har hänt men hittade inte det någonstans. Funderade ett slag på att ta med det inom parantes men missade det senare när det var dax att trycka på publicera.

      Radera