onsdag 1 januari 2014

Nyårsafton 2013

Igår var det nyårsafton :) 

Eftersom Nova är skotträdd så tänkte vi att det är bättre att vi är hemma där hon känner sig tryck och kanske kan slappna av lite. det gjorde hon inte men visserligen hade de kanske blivit värre om vi var iväg nån  annanstans.

Vi hade Malin o Henke och Tessan, Jhonny o Chevelle hemma hos oss på middag.


Johnas hade fixat en annorlunda variant på Toast Skagen till förrätt (fast vi missade dillen för den hade vissnat)
Till huvudrätt så gjorde han en smördegsinbakad oxfilé med hasselbackspotatis och en sherrysås gjord på Johnas egna hemmagjorda sherry. Jag hade även bakat hassel- och valnöts-kuvertbröd som vi hade till o en massa olika grönsaker o sallad. Det var riktigt gott tyckte jag iallafall :D
Till dessert hade jag försökt göra en Rockyroadstårta men den blev inte som jag hade tänkt mig så gjorde den halvt som receptet sa o sen smetade jag in den i grädde o dumle o nötter :)

Jag hade även köpt en massa godis som vi smaskade på efterrått (och idag) :)

När tolvslaget närmade sig så var det så klart ute så man såg riktigt bra ute och även stadsfyrverkeriet så det var jättekul.
Jag gick ut en liten snabbis vid tolvslaget sen gick jag o tjejerna in o va med hundarna, Nova är inte glad för smällarna, nästa år får jag nog ge henne lugnande så att hon får de lite lugnt o skönt men tack o lov så ha inte lilla valpen utvecklat nått ännu, förhoppningsvis så gör hon inte de heller. Chevelle verkade inte heller bry sig så mycket förrens grannen drog av en raket som slog in i vår husvägg, men då hoppade vi alla till o va nära att få byta underkläder...

Vi hade precis satt oss inne i kontoret, Malin har som nyårstradition att lyssna på radion på klockorna från Sveriges alla domkyrkor. Så vi satt o kikade ut genom fönsterna på raketerna medans klockorna ringde i bakgrunden. Nova hade äntligen kommit lite till ro medan klockorna slog o då såg jag en av grannens raketer  gnistra i grönt o rött över hela vår gräsmattan, tänkte att de va tur att vi inte stod på gräsmattan, lilla Chevelle hade ju blivit dränkt o bränd av gnistrandet så liten som hon är.

Jag hann inte tänka så mycket mer innan en öronbedövande smäll hördes i husväggen o röken vällde upp. Alla vi som inne hoppade en halvmeter o killarna som var ute flög in.
Jag o Johnas rusade ut för att kolla in väggen så att inte det börjat brinna men såg till en början bara rök... ytterligare en av grannarnas raketer hade gått fel men nu va jag inte så glad över det....
Jag gick upp till dom, de har haft chansen att komma ner o ber om ursäkt och kolla så att vi och vårt hus va oki o helt, men nej.
Tänk om vi hade stått där ute, på den sidan då hade vi fått raketen rakt på oss, eller tänk om den slagit in rutan till kontoret där vi satt, eller om det hade gått så illa så huset hade börjat brinna. Grannarna kom inte ens ner för att kolla om något hänt, man har ett ansvar för raketerna man skjuter iväg!!

Jag gick upp till dom och frågade vem i hel**te som var ansvarig över deras raketer och vad f*n de höll på med.
de blev ganska paffa att jag kom upp, hade helt plötsligt alla ansiktena vända mot mig o pappan i huset kom fram o bad om ursäkt, men såna här saker händer så det är ingen fara, typ.
det skulle han inte sagt... jag blev ännu mer pisst men tur nog va de nog att Johnas kom, han är den lugne o snälla av  oss två...
Jag förklarade för honom att man har ett ansvar och att jag har en hund som är livrädd inne i huset, grannen är väldigt djurglad så det påverkade honom lite.
Men sen kom sonen fram som var ansvarig för raketerna och vad om ursäkt, men de gillade inte pappan eftersom han redan hade bett om ursäkt. Den ursäkten hade varit värd mer om de hade kommit ner till oss när vi stod och kollade om huset brann.
Eller om han hade kommit ner till oss idag och bett om ursäkt eller förklarat sig... men istället så ville han bjuda oss på en drink... ha!

Vi får väl se om han säger nått när vi ses nästa gång.
Men tur i oturen så gick raketen över gatan och in till vår tomt för hade den istället gått mot deras tomt så vill jag inte tänka på vad som kunde hände, deras familj och vänner stod nämligen endast ca 5 meter ifrån raketen... galet...

Johnas pratade med dom lite medans jag försökte lugna ner mig o inte göra grannsämjan värre.
Vi gick sedan in till oss och idag så är det mest bitar av deras raket som ligger överallt på bilar, tomten o huset. Men tack o lov syns inte nått på fasaden så det tog nog i stengrunden. Men tack o lov att vi inte stod där, döva o brännskadade hade de väl blivit då :S

Nu ser vi fram emot ett nytt spännande år tillsammans med vår lilla familj och hem :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar