fredag 13 december 2013

Lucia och luciatåg....

Lucia kommer av latinets lux som betyder ljus. På Sicilien är Lucia ett namn som betyder den ljusa


Lucia föddes cirka 283 i Syrakusa, Sicilien, död år 304. Hon var jungfru och blev sedermera martyr och helgon inom Romersk-katolska och Ortodoxa kyrkan, med festdag den 13 december. 

Den unga kristna jungfrun Lucia led martyrdöden under kejsar Diocletianus förföljelse. Hon blev ofta avbildad i den kristna konsten med ett svärd eller en dolk och ett sår i halsen. Hon kan oxå hålla två ögon på ett fat, vilket åsyftar på legenden att hon före sin död rev ut sina ögon och sände dom till sin trolovade. Guds moder gav henne dock ett par nya och ännu vackrare ögon. 


Lucias levnad

Lucia föddes i en rik familj i Syrakusa på Sicilien. Hennes far dog när hon var liten och hon blev uppfostrad av sin mor, Eutychia. 
Redan som liten ska hon ha avlagt kyskhetslöfte, dock berättade hon inte det för någon. 
När hon blev äldre lovade modern bort henne. Lucia lyckades försena förlovningen och bad till gud att han skulle hjälpa henne. Då blev hennes mamma sjuk i blödarsjukan som ingen lyckades bota. Lucia övertalade därför modern att vallfärda till Catania och helgonet Agatas grav. När de kom fram till graven ska Agata ha uppenbarat sig för dom och sagt till Lucia
 "Varför ber du mig om något du själv kan ge din moder? Din tro har botat henne!"
 Modern blev frisk och lovade Lucia att inte gifta bort henne till någon man. 
Men friaren kände sig kränkt och angav henne för ståthållaren till kejsare Diocletianus, som förföljde kristna.  

Lucia blev arresterad och torterad men förlorade inte sin tro på Gud. 
Hon dömdes till att bli glädjeflicka på en bordell. Hon uppgavs då ha sagt att "då hon inte gav sig frivilligt skulle hennes kyskhet vara dubbelt värd". 
När hon skulle åka genom staden till bordellen på ett spann bakom oxar, frös spannet fast i marken och gick inte att rubba. Man hällde då kokande olja på henne men hon blev inte skadad. 
I sin desperation körde någon svärdet genom halsen på henne men inte heller då dog hon. 
Hon levde ända tills någon kom för att ge henne den sista smörjelsen. 

Det moderna Luciafirandet med lucior med ljus i håret, är faktiskt inte inspirerad från en berättelse där det sägs att Lucia bar ner mat till fångarna i de mörka fängelsehålorna, utan de är för att skänka lite ljus i en tid av mörker. I den julianska kalendern som Sverige hade fram till 1753, var den 13 december vintersolståndet, det vill säga årets mörkaste natt. Men legenden säger ändå att för att kunna ta så mycket mat som möjligt i sina händer satte hon ljus på huvudet för att kunna se bättre.

Lucias reliker

Lucias reliker förvarades i Venedig i Santa Lucia-kyrkan. Kyrkan revs dessvärre 1861 för att bygget av järnvägsstationen och relikerna flyttades till den närbelägna kyrkan San Geremia där de fortfarande finns att beskåda. 
Venedigs järnvägsstation bär idag helgonets namn: Venezia S. Lucia.
I en kyrka på Sicilien kan man beskåda hennes underarm. 


Traditioner, legender och tro.... 

Den svenska traditionen har sitt ursprung i både nordiska och kristna seder. 
Enligt folktron var den 13 december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då och det var bäst att hålla sig vaken. 
Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten, det hade ju varit ganska kul :) 
Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka lite extra. Även husdjuren fick lite extra foder. 
Vid den mörkaste tiden på året i det förkristna Norden, besvärjades ljusets makter för att få ljuset att återvända. Det är från dessa föreställningar kopplade till ljus, mörker och årets gång som den svenska ljushögtiden runt den 13 december ursprungligen härstammar. 

Under 1300-talet när Europa hade den julianska kalenderräkningen, inföll luciadagen samtidigt som vintersolståndet även kallad midvinter på norra halvklotet. 

Vintersolstådet var länge i folktron en farlig natt då gårdsfolk gjorde bäst i att hålla sig inomhus och helst inte gå och lägga sig, lussevaka. Vintersolståndet var alltså årets mörkaste natt men oxå en inledning på julen. Under 1500- och 1600-talet inträffade vintersolståndet/midvinter den 11 december. Genom förskjutningen vid införandet av den gregorianska kalendern blev lucianatten inte längre årets längsta natt utan vintersolståndet inträffar numera den 21 eller 22 december. 
Men traditionen att fira ljus och mörker vid midvintertid levde ändå vidare in i 1600-talets bondesamhälle och fortsätter än idag. 

Luciafirandet har genomgått en utveckling genom århundraderna, omkring sekelskiftet 1900 etablerades en gemensam och allmänt spridd luciatradition i Sverige. 
Under 1900-talet har luciafirandet spritts till flera områden och delar av världen såsom Finland, Danmark, Norge och USA. 

På Sicilien där helgonet Sankta Lucia föddes, firas en luciatradition där barnen lämnar över mat till helgonet samt till en "flygande åsna" som hjälper Lucia att ge presenter. Om barnen råkar se henne kommer hon enligt sägnen att kasta aska i deras ögon, så att de blir tillfälligt blinda.... 

Luciadagen kallades förr (och även än idag) på sina håll för lillejul, och ansågs också vara den dag då bak, trösk och brygd skulle vara avslutade för året... då ligger jag efter.... 

lucia

Den första gången en lucia med ljus på huvudet finns dokumentariskt belagd är från 1820, och det handlade om en manlig lucia. 
En bruksinspektor i Skinnskatteberg berättar: 
... då sex rätter voro förtärde och endast den sjunde, kakan, återstod, öfverraskades gästerna af en egendomlig syn. Dubbeldörrarna till förstugan uppslogos, och in trädde en dräng klädd i hvitt lakan, med en krans af ljus på hufvudet och bärande en väldig bål med glöggus. Egentligen borde det varit en tjenstflicka, ty han skulle föreställa Sancta Lucia, men, förmodligen för bördans skull, hade därtill i senare tider tagits en karl

Svensk luciatradition

Friluftsmuseumet Skansen tog upp luciatraditionen 1893, då mest som en gammal tradition värd att bevara. Det moderna luciafirandet fick en skjuts när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade en luciatävling med ett officiellt luciatåg i Stockholm. 
Sedan efter det fick det snabbt efterföljare över hela landet. 
1973-1980 kröntes Sveriges lucia på Skansen efter omröstning i Året runt. Luciakröningen på Skansen har sedan fortsatt med andra sponsorer.

Numera firas lucia på skolor, daghem, i föreningar och på många arbetsplatser. Många barn går luciatåg (inklusive jag har varit en lucia i skolan när jag var 12 år) och lussar för sina föräldrar, grannar och skolkamrater. 
På många platser utses ortens lucia genom omröstningar genom lokaltidningen. 

Den största årliga luciakonserten äger rum i Globen i Stockholm, där Adolf Fredriks musikklasser, Stockholms musikgymnasium och Stockholms läns blåsarsymfonier spelar och sjunger. Detta luciatåg har bland annat blivit omnämnt i Guinness Rekordbok som världens största med över 1200 medverkande. 

Idag är formerna för hur ett traditionellt lucia ska gå till väldigt starkt omtalat. Detta visade sig bl.a genom reaktionerna på SVT:s luciamorgon 2004, ett luciaprogram som anknöt till äldre folklig luciatradition. Sveriges Television och radions Ring P1 fick mottaga många klagomål om att de inte fick höra de traditionella luciasångerna och se de vanliga luciautstyrslarna. 
Och man märker det idag när små barn i skolan inte få klä ut sig till pepparkaksgubbar... vart är vi påväg idag egentligen, låt våra traditioner vara kvar för våra barn. 

Nobelpristagare

Det är en tradition på Grand Hôtel i Stockholm att bjuda nobelpristagarna (de som stannat kvar i Stockholm efter nobelprisutdelningen den 10 december)  på ett luciatåg på morgonen den 13 december. Lika traditionsenligt brukar kvällspressen rapportera om nobelpristagarnas stora förvåning. Den gladaste reaktionen kom från Dario Fo, nobelpristagare i litteratur 1997, som dansade runt och sjöng duett med lucian fast då med originaltexten på italienska. 


Klädsel

  • Lucia och tärnorna är klädda i vita, långa, långärmade  ej urringade lucialinnen. Lucia bär traditionellt en luciakrona; en metallkrona eller en krans av lingonris med ljus i. Är det små barn så är det en plastkrona med elektriska ljus. Ljusen är jämt fördelade i kransen omkring huvudet och ofta finns ett ljus uppe på hjässan. Ett helsike att få bort all stearin sedan från håret.... Lucia har oxå ett rött band om midjan som sägs ska symbolisera helgonet Lucia. 
  • Tärnorna kan oxå ha ett rött band eller glitter om midjan, ofta har de även glitter i håret och ett levande ljus i handen. Detta ljus har ofta en manschett av papper där man skrivit ner ordningen på sångerna man framför. ;) 
  • Stjärngossar brukar ha samma typ av vita särkar som tärnorna, stjärngossestrut på huvudet och en stjärndekorerad pinne i handen som oftast förvandlas till svärd :P 
  • Tomtarna är vanligtvis klädda i röda tomtedräkter. 
  • Pepparkaksgubbar o gummor efterliknar bakverken i sin klädsel - brunt med vita kanter och dekorationer. 
  • Staffan Stalledräng (förekommer inte så ofta) gestaltas som en schablonartad bonddräng av 1800-talstyp med skjorta, väst, slokhatt och gärna lite halm i fickorna. 

Luciasången

Luciasången är en sång med tre texter på svenska som sjungs till en (neapolitiansk) italiensk melodi. Originalet har på italienska italienska inledningsorden Sul mare luccica l´astro d´argento och titeln Santa Lucia och på neapolitianska Comme se frícceca la luna chiena!.

Musiken och texten anges ofta vara komponerade eller nertecknad 1835 av den italienska tonsättaren Teodoro Cottrau (1827-1879). det var troligen snarare så att Cottrau, som var son till den fransk-italienske kompositören och sångsamlaren Guillaume Louis Cottrau, (1797-1847) nedtecknade och översatte sången från neapolitianska till italienska. Cottrau publicerade sången som "Barcarolla" 1849. 

Texten är lagd i munnen på skepparen till en liten slup eller utfärdsbåt som (åtminstonde i sångens början) ligger vid kaj i Neapel. Han ropar in passagerare genom att lyriskt beskriva hur fager stadsdelen Santa Lucia är från havet. "Tu sei l'impero dell'armonia, Santa Lucia!” – ”Du är harmonins rike, Santa Lucia.”

Än idag gäller att från centrala Neapel skjuter den lilla halvön Santa Lucia ut i Neapelbukten. På denna halvön Santa Lucia ut i Neapelbukten. På denna halvön denna bland annat en pittoresk gammal borg byggd 1128, Castel dellÓvo, borgen tycks egentligen ligga på en liten ö som via en kort bro fogats samman med centrala Neapel. 

Det är lite roligt och viktigt att betona att den ursprungliga sången inte alls nämner helgonet Lucia, utan denna sången handlar om denna ö eller halvö, som är vackrast från sjösidan och därför bäst bör man beskåda staden lite på avstånd ifrån en båt. I bakgrunden har man även vulkanen Vesuvius och det hänförande landskapet runt omkring som en vacker inramning. 

Santa Lucia - Italienska
Sul mare luccica l’astro d’argento.
Placida è l’onda, prospero è il vento.
Sul mare luccica l’astro d’argento.
Placida è l’onda, prospero è il vento.
Venite all’agile barchetta mia,
Santa Lucia! Santa Lucia!
Venite all’agile barchetta mia,
Santa Lucia! Santa Lucia!
Con questo zeffiro, così soave,
O, com’è bello star' sulla nave!
Con questo zeffiro, così soave,
O, com’è bello star' sulla nave!
Su passeggeri, venite via!
Santa Lucia! Santa Lucia!
Su passeggeri, venite via!
Santa Lucia! Santa Lucia!
O dolce Napoli, o suol beato,
Ove sorridere volle il creato!
O dolce Napoli, o suol beato,
Ove sorridere volle il creato!
Tu sei l'impero dell’armonia!
Santa Lucia! Santa Lucia!
Tu sei l'impero dell’armonia!
Santa Lucia! Santa Lucia
Santa Lucia - Engelska
On the sea it shines the silvery star.
The wave is placid, the wind is prosperous.
On the sea it shines the silvery star.
The wave is placid, the wind is prosperous.
Come y'all to my boat,
Santa Lucia! Santa Lucia!
Come y'all to my boat,
Santa Lucia! Santa Lucia!
With this zephyr, so pleasant,
oh, how beautiful is being aboard!
With this zephyr, so pleasant,
oh, how beautiful is being aboard!
Here passengers, come y'all quickly!
Santa Lucia! Santa Lucia!
Here passengers, come y'all quickly!
Santa Lucia! Santa Lucia!
Oh sweet Naples, oh blessed land,
where the creation wanted to smile!
Oh sweet Naples, oh blessed land,
where the creation wanted to smile!
You are the kingdom of harmony,
Santa Lucia! Santa Lucia!
You are the kingdom of harmony,
Santa Lucia! Santa Lucia!

Santa Lucia

Sul mare luccica l’astro d’argento.
Placida è l’onda, prospero è il vento.
Sul mare luccica l’astro d’argento.
Placida è l’onda, prospero è http://lyricstranslate.com il vento.
Venite all’agile barchetta mia,
Santa Lucia! Santa Lucia!
Venite all’agile barchetta mia,
Santa Lucia! Santa Lucia!
Con questo zeffiro, così soave,
O, com’è bello star' sulla nave!
Con questo zeffiro, così soave,
O, com’è bello star' sulla nave!
Su passeggeri, venite via!
Santa Lucia! Santa Lucia!
Su passeggeri, venite via!
Santa Lucia! Santa Lucia!
O dolce Napoli, o suol beato,
Ove sorridere volle il creato!
O dolce Napoli, o suol beato,
Ove sorridere volle il creato!
Tu sei l'impero dell’armonia!
Santa Lucia! Santa Lucia!
Tu sei l'impero dell’armonia!
Santa Lucia! Santa Lucia!

Sohlmans musiklexikon skriver att det är osäkert hur sången kommit till Sverige  Efter ett besök 1852 i Italien synes dock Gunnar Wennerberg har fört med sig melodin till Sverige. Han befinner sig i Rom 1852 och skriver efter en resa: 

”D. 23 april […] Jag har fått tag i en neapolitansk Barcarole med förtjusande ord. Melodien är svag, men har en viss naturlig friskhet, som ändå alltid blir en hufvudförtjänst. Här, skall du få höra! Är inte detta vackert?”

efter detta har den blivit omskriven flera gånger.....

Visan spreds till Sverige i början på 1900-talet och blev mycket populär och de flesta översättningarna var trogna det italienska originalet. 

I USA publicerade M.McCaffrey från Baltimore en tidig version av sången, med text på engelska av Thomas Oliphant.
 Bland de mer globala och berömda versionerna finns en av operasångaren Enrico Carso och även Elvis Presley har spelat in en variant av sången 1965 på sin skiva Elvis for Everyone. 

En annan liten visa som har spridit sig ganska snabbt är: 
Sankta Lucia, skänk mig en tia, tian var trasig, Lucian var knasig"

Lite man bör veta om lucia...

  • Lucia skrivs med stor begynnelsebokstav (versal) om det handlar om helgonet Lucia från Sykrakus. Men lucia skrivs med liten begynnelsebokstav (gemen) om det handlar om en ucia som går i ett luciatåg.
  • Helgonet Lucia har egentligen inget att göra med vårt moderna luciatåg mer än namnet. 
  • Anledningen till att vi firar lucia den 13 december är att vintersolståndet (årets längsta natt, oxå kallad midvinter) under medeltiden inföll kring luciadagen. 
  • Den vita klänningen och ljuskronan i håret som lucia bär är antingen ett lån från tyska Kinken-Jes eller stjärngossetågens ängel som hamnat i luciatåget istället. 

  

Natten går tunga fjät

Folkmelodi från Sicilien
Svensk text: Arvid Rosén



Natten går tunga fjät, runt gård och stuva.
Kring jord som sol’n förgät, skuggorna ruva.
Då i vårt mörka hus, stiger med tända ljus,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.


Natten var stor och stum. Nu, hör, det svingar
i alla tysta rum, sus som av vingar.
Se, på vår tröskel står, vitklädd med ljus i hår,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.




Mörkret skall flykta snart, ur jordens dalar.
Så hon ett underbart ord till oss talar.
Dagen skall åter ny, stiga ur rosig sky,
Sankta Lucia, Sankta Lucia.

Info kommer från Wikipedia. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar