måndag 4 november 2013

Trädgårdskurs Del 5 av 6 Skötsel uppbindning, bevattning. Sjukdomar

Onsdagen kom o gick o denna gången handlade kursen Skötsel, uppbindning, bevattning o Sjukdomar, vi har redan varit inne på det mesta i denna innehållsförteckningen så det blev mycket prat om annat och hur man planerar rabatter o trädgården (nästa veckas agenda) men ska ändå försöka dela med mig om vad vi lärt oss.


Skötsel 

Här är det egentlige inte så mycket att säga, man behöver hålla efter trädgården innan den drar iväg för mycket, ogräs kan faktiskt vara fina ibland så man behöver inte rensa bort allt... Men visst en ogräsfri grusgång eller plattläggning gör att trädgården ser mer välskött ut :) 

Ogräsen är ofta växter som har stor överlevnads- och spridningsförmåga. Och dom brukar delas in i grupperna fröogräs, rotogräs och vedartade ogräs. 



  • Fröogräs - kallas de som är ett- eller tvååriga och som sprids och överlever via sina frön. Dessa frön kan ligga vilande i jorden i åratal för att gro när förutsättningarna är gynnsamma. Till fröogräsen hör bl.a dånarter, mållor, pilört, våtarv, korsört, rödplister och baldersbrå
 - dessa är något lättare att få bukt med än de övriga. All jord innehåller mer eller mindre ogräsfrön som vilar i väntan på att få gro. Genom att med jämna mellanrum luckra jorden med en hacka lurar man dessa frön att gro och river samtidigt upp små ogräsplantor som då dör. Det är viktigt att växterna aldrig få tillfälle att blomma och sätta frö. Är man tillräckligt ihärdig mellan vår och midsommar brukar mängden fröogräs så småningom avta.
  • Rotogräs - kallas de som är fleråriga och övervintrar med vilande jordstammar eller rötter. Hit hör revsmörblomma, kvickrot, kirskål, maskros, åkertistel och många fler. 
- Rotogräsen är lite besvärligare då de ofta har underjordiska delar som kan vara svåra att komma åt.
Grundprincipen är dock densamma för alla växter som har denna överlevnadsstrategi. De gröna bladen bygger med hjälp av solenergi upp näringsämnen som gör tillväxten möjlig. En del av näringsämnena lagras i roten. Växten bygger på så vis upp en reserv, dels inför vintern men oxå för att överleva. Näringsreserven är dock begränsad och om de gröna bladen aldrig får chans att utvecklas kommer roten så småningom att svälta ihjäl. Återigen är det dock viktigt att vara mer envis än ogräsen.
  • Vedartade ogräs - är frö och rotskott från buskar och träd, och som kommer upp i rabatter och gräsmattor. Hallon,asp och al hör till den gruppen liksom körsbär och plommon
- dessa är kanske de svåraste att bli av med så länge man vill behålla de träd och buskar som skjuter rotskott. Det bästa sättet är att man med vass spade skära av rötterna och gräva upp rotskotten. Man får räkna med att nya rotskott kommer att växa upp och att man vara påpasslig med spaden innan de hunnit växa sig stora. Växer rotskotten in i gräsmattan kan man klippa av dom med gräsklipparen. De försvinner inte men man kan förhindra att de växer sig stora. O man tar bort ett stort träd (som Asp) som sänder ut rotskott, kan de vara bra att ringmärka trädet först genom att skära bort barken runt hela stammen så att det bildas ett halvmeter stort bälte runt trädet. Sedan får man låta trädet stå minst en säsong så det hinner göra verka. Näringstillförseln till roten hindras som då dör. Sen fäller man trädet och tar upp stubben.

Ogräsen kan ändå vara lämplig att ha i trädgården, Hasselört t.ex är en marktäckande växt som många betrakta som ogräs, men som oxå är lämplig att ha under buskar och träd. Blommande vilda växter kan ge nektar åt humlor och bin när kulturväxterna inte hunnit komma i blom.



Uppbindning

När man binder upp träd och buskar så ska man använda rätt sorts uppbindningsmaterial, man ska vara rädd om växten så man inte skaver på den och
skadar den. Man ska tänka på att man har uppbindningen under en lång stund och under denna tiden så växer trädet/busken. 



Bevattning

När man planterar så gäller det att vattna mycket och ofta så inte rötterna torkar. Men efter ett tag ska man dra ner på vattenmängden och låta regnet sköta den biten mer o mer. 
På hösten så är det hög fuktighet i luften, därav det är bra att plantera på hösten, då får växterna fukt både genom marken och luften. 
Smartast och lite skönare är om man gör det enklare för sig, ta en vattenslang och stick en massa hål i
den och lägg ut den i rabatten, sätt igång vattnet och du har en vattenspridare och du slipper själv springa o vattna. Låt slangen ligga kvar, kan till o med gräva ner den lite grann och du behöver endast koppla på den på vattnet på kvällarna. 

Skadedjur

Skadedjur går inte att undvika och drabbar alla någon gång under allas tid som odlare, givetvis kan man minimera riskerna för att bli drabbad men helt säkert kan man inte riktigt bli. 
Problemet är att skadedjur kommer i så många olika former och storlekar. De största skadedjuren är hjortarna och rådjuren som under en natt helt kan ödelägga en trädgård. De vill åt de smaskiga knopparna,
ungkvistarna och blomlökarna som de vill åt. Man skulle kunna tro att dessa större djuren är lätta att hålla borta genom att skydda trädgården och skrämma bort dom. De enda som skrämmer dom egentligen är ett rovdjur, eller iallafall doften av ett. Och nu för tiden är rådjuren så vana vid människor att man kan komma väldigt nära dom innan de springer iväg. 

De mindre skadedjuren är mycket svårare att se men kan orsaka minst lika mycket skada som de stora, fast här sker det inte över en natt utan mer långsamt. Det finns många typer av löss och flygare som kan drabba en trädgård och det är just därför det är så svårt att skydda sig mot allihop. 
Man måste vara ute o kika på växterna och vara redo att agera snabbt när man märker att nån flyttat in på växten. Att vara snabb är halva vinsten när det kommer till att arbeta mot mindre skadedjur, man kanske inte kommer att kunna rädda den drabbade växten men man kan kanske rädda resten av trädgården från samma öde. 

  • Spruta med mineralolja vid knoppsprickningen mot övervintrande ägglarver, puppor m.m.
  • Plocka larver och angripen frukt
  • Sätt upp fågelholkar, gynna naturliga fiender som blomflugor, nyckelpigor och tvestjärtar. De sistnämnda äter bladlöss och insektslarver och trivs i blomkrukor fyllda med mossa som hängs mot trädstammen. 
  • Blanda 1 liter mjölk (ev. filmjölk) med 10 liter vatten och 1 msk såpa. Blandningen sprutas ut i en fin dimma över trädet, först vid grön spets före blom sedan direkt efter blom. Denna blandning används av biodynamiska odlare och anses ha effekt på ett flertal insekter som finns på träden runt blomningstiden. 
  • Häng upp insektsfällor för äppelutvecklare och rönnbärsmal vid tiden för blomning. 
  • Spruta mot fjärilslarver
  • Sätt limringar på trädstammarna på hösten för att fånga frostfjärilshonor. 
  • Om träden angrips av insekter som förpuppas i jorden kan man täcka marken under träden med plast eller fiberduk som med jämna mellanrum vittjas på larver. 



Sjukdomar

Problemet med skadedjur är att många för sjukdomar med sig i form av bakterier, virus och svamp som kan
vara svåra att göra sig av med utan att själv ödelägga delar av sin trädgård. Vad som gör det ännu värre är att då sjukdomar även kan spridas utan skadedjurens hjälp, via regnet, jorden eller vinden finns det alltid en risk att en sjukdom sprids och då gäller det att vara beredd och bestämd, det går inte att tveka när man har att göra med en trädgårdssjukdom.

  • Svampsjukdomar - när värmen kommer och fuktigheten ökar, infekterar svampen trädens blad som får mörka fläckar som sedan blir svarta. Senare under sommaren sprider sig svampen till frukten som får svarta "skorviga" fläckar. Vid svåra angrepp spricker frukten. Men på fruktträd så finns det flera olika sorters svampar som utspelar sig på olika sätt. 
 - beskär träden så att ljus och luft släpps in i kronan. Ta bort angripna grenar, blad och frukter. Noggrann hygien - rengör beskärningsverktygen. Man kan använda sårsalva på renskurna kräftangrepp.

  • Virus och bakterier - när päron blir små, knöliga och stenhårda brukar man tala om stensjuka, Ibland är det bara delar av frukten som angrips. Man kan då misstänka att det är sugande insekter som sugit på karten. Det finns oxå virus som överförs redan när man ympar och då blir hela trädet infekterat. Bobrist kan oxå ge samma symtom. Om man har körsbär eller plommon så kan man drabbas av gummiflöde. Kådliknande vätska tränger ur frukterna och/eller på stam och grenar. Insektssting eller starkt växlande förhållanden mellan väta och torka kan vara en orsak men för körsbär är det vanligare att en bakterie orsakat gummiflödet.  
 - går inte att bota. Ta bort sjuka träd och plantera nya certifierade träd som är garanterat virusfria.


Fick ett bra tips på kursen om en bok ang skador på växter; "Växtskydd i trädgården" av Maj-Lis Pettersson och Ingrid Åkesson. 

Åtgärder mot skadegörare

Plantera friska, kontrollerade träd. Välj motståndskraftiga sorter. Placera dem på bästa plats i trädgården och tillgodose växtens behov av näring och vatten. Se till att växtplatsen är väl dränerad.


Nästa gång är den sista gången i denna kursen, då ska vi planera upp en rabatt eller trädgård. Det blir nog en liten utmaning då an knappt ha koll på vad växterna heter.... jag går ju bara efter utseende när jag shoppar loss i blomsterbutiken....  

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar