lördag 30 november 2013

Adventskalender

Adventskalender som även kallas för julkalender är en anordning med numrerade och utspridda luckor, ofta 1-24 eller 1-25 efter decemberdatumen fram till jul. 
Ibland som med serietidningen Bamse, de börjar alltid sina kalendrar första advent även om den infaller innan den 1 december. Dessutom har Bamses julkalender även en lucka på juldagen, den 25 december som alltid innehåller en fredssymbol. Så vissa år kan Bamses julkalender innehålla inte mindre än 29 luckor. 

Luckorna är inledningsvis stängda men för varje dag så får man öppna en lucka märkt med det aktuella datumet. 
Syftet på julkalendern är att den ska underlätta väntan på julen, inte minst för barn. 
Den är typiskt gjord av pappark och prydd med en färgbild på framsidan. Bakom varje lucka döljer sig vanligen en liten bild eller ett rim alt fråga om det är en tävling. 

Det finns även andra varianter som med choklad och leksaker. Numera har Legos julkalendrar börjat sprida sig mer o mer så man får bygga ihop något varje dag.

Många gör även egna i form av en stor tala som sätts på väggen och med paket man får öppna. Även till hundarna finns numera julkalender, i Karlskrona kan man köpa dom på Hundbiten. :)  


Historia

Redan före julkalendern fanns en tradition i den protestantiska delen av Tyskland, att göra ett kritstreck på dörren för varje dag i december fram till julafton. Andra tände ett nytt ljus för varje dag eller hängde upp en liten religiös tavla. 

Julkalenderns historia började i mitten av 1880-talet när en tysk mamma ville göra tiden lite lättare för sin fyraårige som Gerhard Lang. Hon gjorde i ordning en bit färgglad kartong med tjugofyra kakor på. Pojken fick sedan äta en kaka om dagen fram till jul.  
Många år senare blev Gerhard Lang delägare i ett tryckeri. Han mindes sin barndoms kak-kalender, vilket inspirerade honom till att vid 1900-talets början ge ut den första tryckta julkalendern. Den bestod av två ark varav det ena hade tjugofyra julmotiv, som efterhand klipptes ut och fästes på motsvarande plats på det andra arket. 
Succén blev oväntat stor och på 1920-talet skapade Lang en ny variant med luckor och tredimensionella julkalendrar avsedda för innehåll i form av föremål. Dessa hade stadsmotiv och religiösa motiv.

1930-talets ekonomiska depression stoppade framgångarna. Andra tryckerier hade emellertid börjat trycka julkalendrar så produktionen fortsatte fram tills andra världskriget restriktioner och materialbrist.  

1946 tvingades Rickard Sellmer i tyska Stuttgart skaffa sig kontakter med amerikanska armén för att kunna återuppta produktionen. Sellmer lyckades på så sätt erövra den amerikanska marknaden. hans firma lever kvar än idag och är det enda tryckeriet i Tyskland som enbart trycker julkalendrar och andra julprodukter. 

Svensk och nordisk historia

De första julkalendrarna som såldes hade brittiskt och tyskt ursprung. Dock fanns långt tidigare i de nordiska länderna en arbetsordning med bestämda dagar som anknöt till olika sysslor inför julen. Dessa dagar hade karaktären av en kalender med förberedelser inför julen. 

Den första svenska papperskalendern kom 1934. Den var tänkt att ritas av Elsa Beskow, men på grund av hennes tidsbrist blev det istället sagoboksillustratören och vykortsmålaren Aina Stenberg-MasOlle. 
Motivet bestod av tomtenissar på hennes gård i Dalarna. Den kallades Barnens adventskalender och såldes av Sveriges Flickors Scoutförbund och trycktes fram till 1964. Från 1973 utgivs nytryck av Aina Stenberg-MasOlles kalendrar fortfarande varje år av scouterna. 

I slutet av 1950-talet började gratiskalendrar delas ut i reklamsyfte. Sveriges Radio började 1957 att sända en speciell julkalender och 1960 sändes Sveriges första TV-julkalender. Inledningsvis kallades TV:s julkalender för adventskalender och sändes från och med första söndagen i advent, därför inleddes lucköppningen redan denna dag. 
1971 ändrades namnet på TV:s adventskalender till julkalender. 


Varianter

På senare år har det även blivit vanligt att främst säljföretag har elektroniska julkalendrar på webben. Då innehåller luckorna ofta ett endagarserbjudande eller en endagstävling. 

En chokladkalender är en julkalender som bakom varje lucka har en bit choklad gjuten i jul-eller vintertema. Själva chokladkalendern är oftast tillverkad i plast med ett skal av kartong eller papp. 

De senaste åren har det, inte minst i förskolor och grundskolor, blivit populärt med leksakskalender/presentkalender. Varje nummer döljer då en liten leksak eller annan gåva. Gåvorna kan vara inslagna julklappar och ibland ligga i julstrumpor. 

Kalenderljus är ett levande ljus som är numrerat med datum. För varje decemberdag fram till jul får man elda till nästa siffermarkering på ljuset. Kalenderljus finns i olika storlekar och med olika dekorationer. 

I vissa städer dekorerar man 24 av kvarterets fönster och låter vart och ett av dom vara en adventslucka. Det är ovanligt i Sverige, men det förekommer på några håll i landet, exempelvis i Landskrona och stadsdelen Östanfors i Falun. I Schweiz är det desto vanligare. Där låter man hela byggnader och butikens fönster bli numrerade adventsluckor. 

Hos en del fotohandlare kan man beställa julkalendrar med personligt motiv. Några erbjuder även chokladkalender med valfritt motiv. 

info kommer ifrån Wikipedia.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar