fredag 4 oktober 2013

Trädgårdskurs Del 1 av 6 Jord o gödning

Vem drömmer inte om att bli en mästerodlare, en sådan som skördar kopiösa mängder av frodiga och fräscha grönsaker, eller är som engelsmannen i filmen "Drömkåken". Du når inte målet genom att stö ut en massa gödningsmedel men genom att skapa en lucker och mullrik jord, kunskap, ett intresse och våga chansa lite så kommer du en bra bit på vägen. 

Jag har därför börjat på en trädgårdskurs "Bli din egen trädgårdsmästare", det är en liten kurs på 9 timmar och jag hoppas att jag lär mig lite om hur jag ska ta hand om vår trädgård och få mer än ogräsen att växa :) 
Tänkte även dela med mig med endel av kunskaperna här :) blir kanske lite mycket att läsa men sålla isåfall i texten o se om du hittar nått av intresse :)

Kursplan

  1. Jord,gödning,kalk,kompost. Vilket är bäst, när, var och hur? Skillnaden på sand - mull - lera. Jordförbättra. Bevattningsegenskaper. 
  2. Så och sätta. Så frö, sticklingar och plantor. Så frö o jord, förgro i växthus, grönsaker, sommarblommor, blomlök. Perenner. Cc mått? Göra såplan.
  3. Plantera buskar och träd. Noga med färdig storlek, rätt proviens (samma ursprungsläge och jordmån,vatten) jord annars sjukdomar, dålig växt m.m.
  4. Beskärning. Fruktträd, buskar, rosor, perenner, sommarblommor. Tid på året? Vårblödarna. Bra verktyg: sekatör, japansåg, busksax.... Motorsågen i sista skedet. 
  5. Skötsel uppbindning, bevattning. Sjukdomar - varför? Svamp, felskötsel, okunskap. Underhållsskötsel. Rensa överblommat. Göra skötselplan.
  6. Rita rabatt. Låt fantasin flöda. Egen rabatt eller i fantasin. Välj form och färg, läge och stil. Skallinjal, Cc mått. Räkna ut vad rabatten kostar med en plan. 

Jord, sand, lera

Lär känna din jord

Jorden får skulden för allt - för beska salladsblad, för träiga morötter, vissna rosor. Det är sannerligen orättvist eftersom de flesta jordar är odlingsbara om man bara ger dom vad de behöver. 
Det finns mycket att lära o läsa om jord och ni kommer somna innan jag ens kommer igenom grunderna så jag sållar lite här o där med vad jag tror att viktigt o intressant. 

Jordarter

Man måste inte veta vilken jordars man har men de underlättar en hel del. Och om man får problem så är det första trädgårdsnissarna i blomsteraffärena fråga dig "vad har du för jord?"
  • Sandjord är varm, lättarbetad och så porös så att rötterna lätt kan sträcka ut sig. Därför trivs rotfrukter. Men den är dålig på att lagra näring och därför näringsfattig och den torkar ut snabbt. Vanligt i Hallands kustområde och i Vombsjöområdet i Skåne. Förekommer ofta i närheten av rullstensåsar.
  • Grovmo är också lättarbetad, varm och näringsfattig men håller fukten något bättre än sandjord. Om den innehåller mullämnen är den en jättebra trädgårdsjord. Vanlig i Kristianstadstrakten och i Blekinge samt vid rullstensåsar.
  • Finmo innehåller ofta mer näring än grovmo. Den håller fukten bättre och är grynig. Vanlig i de norrländska älvdalarna. 
  • Mjäla är en problemjord. Den är visserligen fuktighetshållande och kan vara näringsrik. Men den vattenhållande förmågan är för god så att joden blir för blöt, kompakt och kall, vilket är förödande på våren. Vanlig i den norrländska kustbygden, i Bergslagen, i delar av Värmland, Dalsland och Bohuslän. 
  • Lätt - och mellanlera är i allmänhet näringsrik och fuktighetshållande. Liksom styv lera är den känslig för packningsskador och för kraftig bearbetning när den är blöt. Vanlig i stora delar av Sverige. 
  • Styv lerjord är näringsrik, vattenhållande och grynig. Men den är också kompakt, tung och ofta kladdig att arbeta med. Den är också kall vilket leder till att växterna kommer igång sent på våren. Vanlig i stora delar av Sverige.
  • Moränjord är egentligen ingen egen jordart utan en blandad jord som innehåller alla kornstorlekar, allt från fina lerpartiklar till stenar. Steniga och magra moränordar är vanligt för Småland och stora delar av inre Norrland. Moränlera är en moränjord med hög lerhalt som är vanlig i Skåne, Dalarna, Jämtland, Öland och Gotland.   
  • Mulljord kallas en jordart om mullhalten överstiger 40%, detta oavsett mineralpartiklarnas storlek. Sån här jord finns på gamla torvmossar men praktiskt taget aldrig i trädgårdar. Så tar detta i en parentes, för att om en trädgårdsord beskrivs som mullhaltig eller mullrik så betyder det alltså inte att jorden är en mulljord.
Om man vill veta vilken jordart man har så kan man skicka in ett jordprov till ett laboratorium men de verkade lite krångligt, man kan oxå göra ett så kallat utrullningstest där man knådar lite fuktig jord i handen tills den inte längre klibbar. Sen ska man rulla den på ett plant underlag till en sträng under handen. Ju finare sträng man kan få desto mer lera innehåller jorden. 

Jord myllrar av maskar, svampar, bakterier, tusenfotingar .... På dessa miljoner och åter miljoner kryp hänger det på om vi ska få nån skörd eller inte. Deras föda är organiskt material så matar du dom blir de fler och gör mer nytta i din trädgård. 

Gödsla jorden - Maskarna tuggar i sig allt organiskt material de kommer åt; löv, gräsklipp, ogräsrens m.m. De drar ner det i gångarna och bryter ner det. Ut kommer det som avföring det vill säga gödsel, en mask producerar varje dag upp till fem gånger sin egna vikt. 
Luckra jorden - Där maskarna kryper och gör gångar luckras jorden så att den blir porös. Gångarna kan vara en till två meter djupa - säg den spade som klarar det :) Det smådjuren oxå gör är bl.a. 

  • gör näring tillgänglig
  • bildar mykorrhiza (en svamprot som hjälper rötterna att ta upp näring) 
  • hämtar kväve
  • skyddar växterna mot sjukdomar
  • bildar aggregat.

Luft i jorden

Växtrötter kan inte jobba utan syre. Två saker som leder till syrebrist i orden är packad jord och dålig dränering. En packad jord är tät och saknar porer, vid regn blir den alltför blöt eftersom vattnet inte rinner undan. Syrebristen förvärras och jorden kyls ner. För fröplantor som vill komma upp och för rotfrukter som vill borra sig ner i jorden är kompakt jord ogenomtränglig. 
Bästa sättet att lufta kompakt jord är att gräva den på hösten, det som menas då är att man vänder upp o er på jordkrokarna som tjälen sedan får spränga. Därefter tillförs organiskt material i mängder som kompost, marktäckning, gödsling. 
Ett tecken på dålig dränering är att jorden torkar upp sent på våren och att vattenpölar blir liggande på jorden under regniga höstar.

Man ska vara försiktig med jordfräsen  då den kan slå sönder strukturen i jorden. Och man tar livet av ett antal maskar. Därför ska man endast använda den högst en gång per säsong och aldrig när jorden är blöt ( men de orkar man ändå inte för då blir de ju blixter tungt).

Oavsett vilken jordart man har så kan man förbättra jorden så att den producerar fulländade grönsaker. 

Så blir lerjorden bra

  1. Höstgräv jorden, dock inte längst ner i södra Sverige, där är vårgrävning bättre. Första året gräver man två spadtag djupt och vänder upp o ner på kokorna. Följande år räcker det med ett spadtag. Till våren har tjälen sprängt och smulat kokorna. 
  2. Tillför organiskt material; kompost, stallgödsel, barkmull och torvmull. Grus är bra för strukturen men inte sand. 
  3. Marktäck över vintern med halm, hö, löv, gräsklipp eller annat växtmaterial. Man kan även marktäcka mellan raderna under växtsäsongen. 
  4. om du använder en jordfräs gör detta när jorden nästan är torr.
  5. Gå aldrig på jorden. Anlägg grönsaksland med fasta gångar så slipper du trampa ner odlingsytorna. 
  6. Gröngödsling luckrar jorden effektivt och har dessutom en gödslande effekt. 
  7. När orden efter ett par år mörknar betyder detta att mullhalten höjs. Då kan man också blanda i sand utan att det får någon negativ effekt. 

Så här blir sandjord bra

  1. Tillför organiskt material; kompost, stallgödsel, barkmull och torvmull.
  2. Marktäck under odlingssäsongen genom att lägga ut ett täcke av växtrester eller gräsklipp mellan raderna. Det ger näring samtidigt som fukten bevaras. 
  3. Marktäck på hösten med löv, gräsklipp, halm och andra växtrester.
  4. Du behöver inte höstgräva, utan kan gräva på våren istället. 
Har man mycket sand i jorden ska man tänka på att man får vattna oftare och lite åt gången, annars rinner det bara bort. Man kan dock blanda i mull så blir det bättre. 

Man kan blanda upp leran med sand och mull för att bli mindre kletig. 

När man ska plantera växter är det viktigt att kolla vad växten vill ha för att det ska fungera som det ska. Och är växten i rätt element så trivs den bättre och den blir lättare att sköta. 

Näring och gödsling

Man kan sammanfatta det så här:
 "Att gödsla är att lämna tillbaka till jorden det vi har lånat." 

En eller ett par gånger om året gödslar man. Det är en sorts basgödsling som ska ge jorden en bra näringsbalans under en längre tid. 

Det finns flera olika sorters gödsel och lika många strategier om hur man ska gödsla. Men att gödsla med nån form av stallgödsel är vanligast. Men  även gräsklipp är på stark frammarsch. 

Vilken metod man väljer beror förstås på tillgången till gödsel. Den som bor med en ridskola som granne springer troligtvis inte till butiken o köper konstgödsel och den som har en riktigt stor gräsmatta föredrar säkert att gödsla med gräsklipp, man får tänka ekonomiskt och smart. Men man måste inte begränsa sig till enbart en metod utan man kan kombinera flera. Oavsett vad du gödslar med bör du ha de här principerna i huvet:

  • Gödsla vid behov
  • Gödsla lite och ofta
  • Gödsla i proportion till skörden
Det är värre att gödsla för mycket än för lite, det skadar inte bara växten utan även miljön eftersom överskottet läcker ut i vattendrag. På grönsaker så försämras även kvalitén på smaken och hållbarheten. Exempelvis en potatis som får för mycket kväve får en besk eftersmak.  


Det finns många olika sorters gödsel

  • Hönsgödsel - väldigt kraftig så rekommenderar att man blanda ut den med vatten gör man inte det så är det viktigt att blanda den med jord. 
  • Nässlor - läggs i vatten och efter ett par dar och vattna växterna.
  •  Guldvatten - blanda urin med nio delar vatten och gödselvattna. Men vattna inte på på några ätliga växter!!
  • Kompost
  • Stallgödsel - kommer från hästar, kor, grisar, får eller höns. Helst ska de vara blandat med halm, kutterspån eller liknande. Man kan sprida den färsk, brunnen eller komposterad. Bruka alltid ned det i jorden direkt med en spade, grep eller kratta. 

Ekologiskt gödselmedel 

  • Algmedel - Framställs från alger och säljs under beteckningen Algomin. Ska endast användas om man vill höja pH-vädet. De flesta jordar har ett pH-väde på 6-7.
  • Aska - Se upp med aska från virke som kan innehålla giftiga impregneringsmedel. Särskilt bärbuskar uppskattar aska. 
  • Benmjöl - Biprodukt från slakterierna. Myllas ner i jorden när som helst på året. 
  • Blodmjöl - består avtorkat blod och används till kväveslukande växter och för att avskräcka harar och rådjur. myllas ner på våren. 
  • Hornmjöl - framställs av malda djurhorn. Är väldigt likt benmjöl.
  • Komposterat hushållsavfall - Sprid i obegränsade mängder när som helst och mylla ner. 
  • Färskt gräsklipp - läggs som ett täcke på jorden på våren och sommaren, 5-10 cm åt gången. Fukt behövs för att klippet ska brytas ner och ge näringen.
  • Guano - innehåller främst fågelspillning, används som hönsgödsel och myllas ner på våren.
  • Stenmjöl - Ett jordförbättringsmedel snarare än gödsel. 
  • Tång - var förr ett vanligt gödselmedel längst Sveriges kust, används komposterad eller färsk. Tänk bara på att tvätta bort saltet från tången och gräv ner den i marken. 
Om man har en varmkompost och ha fått myror i den så är det för torrt - vattna vattna vattna :) 


Hur mycket gödsel? 

Den frågan är nått alla vill ha svar på men ingen får, för det går inte att säga eftersom ingen jord och ingen sommar är den andra lik. 
Men man får försöka bilda sig en uppfattning om hur plantan mår genom att titta på den, inspektera bladen främst. Kan man känna igen tecknen på kvävebrist respektive kväveöverskott är det jättebra! 
Men kort o gott är det gödsla och kalka (kalka om man har för låg pH-väde) när och om det behövs och inte annars. 
Men bäst är det att gödsla på våren när det finns växter som kan ta åt sig näringen och sen lite igen på sommaren. På hösten hinner de inte alltid ta åt sig näringen. 

Man ska inte gödsla när växterna är torra för då chocka man dom. 

Om man lägger på täckbark så ska man tänka på att även gödsla för täckbarken tar energi från växter och buskarna. 


Här va lite tips o information om vad man kan tänka på, mycket kommer ifrån boken: "Handbok för köksträdgården" av Lena Israelsson och info från kursen "Bli din egna trädgårdsmästare".











2 kommentarer:

  1. Åh nu försvann allt. Fasiken. Vad kul att du ska gå denna kurs! Du kommer att lära dig massor! Själv känner jag tyvärr inte att tiden finns, men du får bli min trädgårdskonsult! Gödsel har jag i alla fall! :-)
    Hoppas vi kan ses nästa vecka! Måndag?
    Kram!! /Malin

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha ja de ha du verkligen :) kanske ska sälja lite ;)
      Ja jag kommer att lägga ut (nästan) allt vi lär oss här så de e bara att ta del av kunskapen :)
      Ja vår dejt ha blivit uppskjuten tillräckligt många gånger nu!! Dax att ses :D
      Men ta hand om dig till dess o läs o lär! 💚

      Radera